oa The use of address pronouns among Finnish and Finland-Swedish students

References

1. Address in some western European languages
   Address in some western European languages 2004 Schoool of Languages, The University of Melbourne. CitedApril 8, 2004. Formerly available fromwww.rumaccc.unimelb.edu.au/Address/Address.html.
2. Brown, P.; Levinson, S.C.
   1987 Politeness: Some universals in language usage. Cambridge: Cambridge University Press.
   [Google Scholar]
3. Clyne, M.; Kretzenbacher, H.L.; Norrby, C.; Warren, J.
   2004 ‘Address in some western European languages’. InProceedings of the 2003 Conference of the Australian Linguistic Society, edited byMoskovsky, C.CitedApril 8, 2004. Formerly available fromwww.newcastle.edu.au/school/lang-media/news/als2003/proceedings.html.
   [Google Scholar]
4. Fremer, M.
   1998 ‘Tilltal och omtal i samtal’. Språkbruk2: 10–17.
   [Google Scholar]
5. Journal of Pragmatics 1990, Vol.14No.2.
   [Google Scholar]
6. Kielikello 1999 Vol.2.
   [Google Scholar]
7. Mara, J.; Huldén, L.
   2000 ‘Långväga främmande tar man i hand när man hälsar’. Hälsningsvanor, tilltal och omtal i Svenskfinland under 1900-talet. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.
8. Mårtensson, E.
   1986 ‘Det nya niandet’. Nordlund10: 35–79.
   [Google Scholar]
9. Noponen, A.-L.
   1999 ‘Sinä vai te?’ Kielikello 2. CitedJanuary 12, 2004. Formerly available fromwww.kielikello.fi/arkisto/2_99/sina.html.
   [Google Scholar]
10. Norrby, C.
    1997 ‘Kandidat Svensson, du eller ni – om utvecklingen av tilltalsskicket i svenskan’. InSvenska som andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn, edited byAndersson, A.-B.; Enström, I.; Källström, R.; Nauclér K.Gothenburg: Institutionen för Svenska språket, Göteborgs Universitet.
    [Google Scholar]
11. Norrby, C.
    2004 ‘Unga och gamla vill inte nia’. Språkvård4: 26–34.
    [Google Scholar]
12. Norrby, C.
    2005 ‘Du, ni, titel eller förnamn?’ Språkbruk2: 5–10.
    [Google Scholar]
13. Norrby, C.
    2006 ‘Variation in Swedish address practices’. Australian Review of Applied Linguistics29 (2): 18.1–18.15. doi: 10.2104/aral0618.
    https://doi.org/10.2104/aral0618 [Google Scholar]
14. Norrby, C.; Håkansson, G.
    2003 ‘Kan jag hjälpa dig med något? Om tilltal i en servicesituation’. Språk och stil13: 5–34.
    [Google Scholar]
15. Nyblom, H.
    2004 ‘Dua, nia eller tiga? Tilltalsskicket bland finlandssvenska studerande i Vasa’. Unpublished paper given at theInternational Conference on Language, Politeness and Gender CLPG-2004. Helsinki, September2.
    [Google Scholar]
16. Östergren, O.
    1913 ‘Möjligt och omöjligt i den språkliga utvecklingen’. Språk och stil13: 203–m212.
    [Google Scholar]
17. Saari, M.
    1995 ‘“Jo, nu kunde vi festa nog”. Synpunkter på svenskt språkbruk i Sverige och Finland’. Folkmålsstudier36: 75–108.
    [Google Scholar]
18. Seppänen, E.-L.
    1989 ‘Henkilöön viittaaminen puhetilanteessa’. InKieli 4. Suomalaisen keskustelun keinoja I, edited byHakulinen, A.Helsinki: Helsingin yliopiston suomen kielen laitos.
    [Google Scholar]
19. Severinson Eklundh, K.
    1997 ‘Samtalsmönster i elektroniska nätverk’. InSvenskan i IT-samhället, edited byJosephson, O.Uppsala: Hallgren & Fallgren.
    [Google Scholar]
20. Svenska Finlands Folkting
    Svenska Finlands Folkting 2003 Språkfördelningen i Svenskfinland – befolkning enligt språk i svenska och tvåspråkiga kommuner i Finland 31.12.2002. CitedJune 6, 2005. Available fromwww.folktinget.fi/publikationer.html.
    [Google Scholar]
21. Teleman, U.
    2003 Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts Ordbok.
    [Google Scholar]
22. Winter, J.
    2004 ‘Svensk du-reform i gungning. Slog aldrig igenom i Finland’. Vasabladet11.1.
    [Google Scholar]
23. Yli-Vakkuri, V.
    1986 Suomen kieliopillisten muotojen toissijainen käyttö. Turku: Turun yliopiston suomalaisen ja yleisen kielitieteen laitoksen julkaisuja.
    [Google Scholar]